mitt liv med mina hundar

Ja,vad ska jag säja.Vilken fin dag det blev,spår på 850 m över stock och sten och han var så duktig,en pinne missade han av 8.Stolt matte och han jobbade hela tiden.

Man blir alldeles lyrisk och glömmer hela världen. Men vad gör matte i spåret,jo ho står på huvud och det gjorde ont,men det var nog inte så farligt tänkte jag Hem med solen i ryggen,bytte om och så ner till frissan. Det gjorde ont,sträckning,stukning .Hem,väldigt nöjd och belåten,men det blev inte bättre.Sen skulle jag resa mej upp från golvet,jag hade tänt i spisen och då jäklar i min lilla låda när jag tog hjälp med handen så var det som någon stack en kniv i handen.

Va fanken nu då,det gjorde riktigt ont.Tankarna flög,går det överdet gjorde det inte så min son med hustru kom och körde in mej till akuten,det blev rtg och gips,handen var bruten

Så nu sitter jag här och är inte alls nöjd med ett fint bandage av gips med fin röd linda.Nisse och Stina ligger och tittar på mej,söta är dom.

Men det var en fin dag i skogen så den ångrar jag inte,sen behöver man ju inte stå på huvud kanske      

Ja,vad ska man säja.Ledig idag och det har minsann inte varit snö och kallt på länge här.Men naturligtvis så ska kanske,bara kanske ,vädret sätta käppar i hjulet för mej,Nisse,Ingmar och Basse idag. Men det är fortfarande inte ljust så vem vet.Det här med att spåra det känns egentligen inte som ut att träna för det är så kul.Jag ser på hela Nisse hur han blir alldeles överlycklig.Det får nog bli gummistövlar och raggsockor idag då.Han har två världar Nisse och jag blir lika förbryllad varje gång.Världen innan när han ligger och väntar och man tror att man ska få släpa runt honom i spåret och så den andra världen då när spårselen kommer på.Fullt fokus och han tar sin arbetuppgift på fullaste allvar

Lara,min sons hund har alltid tyckt att Nisse varit lite väl energisk,han blir glad när hon kommer och vill busa lite och leka,men det vill inte Lara.Bara när hon själv vill,på hennes vilkor.Han accepterade detta att hon inte ville så när hon kommer och är skitbusig så blir han nästan paff.Man ser glimten i ögat på honom  och sen leker dom och han är väldigt försiktig med henne.Hon blev 12 år nu i februari det lilla spöket.

Sist hon var här var under nyårshelgen.Hon är väldigt rädd för smällare så det blev tur med bilen långt ut i skogen när det var dags för promenix långt från alla smällare och raketer.Det är obligatoriskt även för Nisse varje år.På kvällen så var vi också ute en sväng och likförbankat så kom det en sån här häxpipaLara tvärnitade och så tittade hon på Nisse och han gick där och snosade och kvällspinka i lugn och ro och av någon konstig anledning så tror jag att hon blev lugn för jag gjorde inte heller nån större affär av saken och så gick vi vidare till bilen och åkte hem.Smällandet började jättetidigt på kvällen och det gick faktiskt riktigt bra för Lara.Varje gång det small så kom hon och så tittade hon på Nisse som låg och gjorde egentligen ingenting.Hon har en liten egen plats hon brukar ligga på för hon gillar inte när det smäller i kakelugnen heller.Ibland så glömmer hon bort kakelugnen helt  så hon gör som hon vill,men det finns knep att få henne att glömma helt.

Idag så är dom bästa kompisar.Dom går så fint i koppel och Lara går väldigt nära Nisse.Hon tycker nog att han är en gentleman idag

Som en gummianka är han när han kryper upp nära i soffan.Lite soffmys med vovven är aldrig fel och Nisse gillar detta skarpt.Igår var det riktigt skitväder och strömmen gick flera gånger,annars har vi faktiskt fått behålla strömmen under alla andra blåsväder.

Enda nackdelen  just för stunden är att han börjar fälla sin päls.Lite dålig taiming kan man tycka när det är mitt i vintern,men så har det alltid varit och att det var så kallt förra vintern,det spelade ingen roll heller.